rubrik saknas
födas, gå i skolan, jobba,gå i pension och sedan dö. där emellan bör man leva,bli kär, skaffa barn,uppleva saker, utmana sig själv och ha tråkigt. Jag är född, jag har gått i skolan, just nu har jag ett jobb, jag har två underbara barn, jag är kär, jag har varit med om mycket men varför känns det så jävla jobbigt?
Har precis klarat av månadens största hinder, mina surt intjänade kronor är spenderade. Nu återstår att resten av månaden vända på korvörena som är kvar.
Varje månad ställer jag mig frågan är det verkkligen värt att göra det jag gör?
min läkare står nästan beredd med en sjukskrivning varje gång jag e där, min sjukgymnast säger att jag måste sluta jobba med det jag jobbar med, säjer att det bara kommer att bli värre vilket jag också har insett att det blir. Men jag kan ju inte sluta för alternativet är bra mycket värre... leva ett tag på sjukpenning sedan bli utförsäkrad och bli tvungen att krypa till soc. ?!? nej fy fan.
Ioför sig kanske ToBes Lackservice blir en succe så småning om, då kanske jag kan gå ner i arbetstid eller rent av börja plugga igen (vad vill du bli när du blir stor? -jag har förtfarande ingen aning!)
men jag har nog tappat tron på framtiden. just i detta nu lever jag och det känns tungt. men jag vet också att i morron kommer jag att åka till jobbet, jag kommer att förtsätta knapra mina värktabletter, eventuellt kanske jag går med på ett av min doktors erbjudande nästa gång jag går dit för att få nya recept men det ligger i framtiden och det är inte nu.
I detta nu står det 2-1 till Finnarna i tjej os hockeyn och min strupe törstar efter the.
Har precis klarat av månadens största hinder, mina surt intjänade kronor är spenderade. Nu återstår att resten av månaden vända på korvörena som är kvar.
Varje månad ställer jag mig frågan är det verkkligen värt att göra det jag gör?
min läkare står nästan beredd med en sjukskrivning varje gång jag e där, min sjukgymnast säger att jag måste sluta jobba med det jag jobbar med, säjer att det bara kommer att bli värre vilket jag också har insett att det blir. Men jag kan ju inte sluta för alternativet är bra mycket värre... leva ett tag på sjukpenning sedan bli utförsäkrad och bli tvungen att krypa till soc. ?!? nej fy fan.
Ioför sig kanske ToBes Lackservice blir en succe så småning om, då kanske jag kan gå ner i arbetstid eller rent av börja plugga igen (vad vill du bli när du blir stor? -jag har förtfarande ingen aning!)
men jag har nog tappat tron på framtiden. just i detta nu lever jag och det känns tungt. men jag vet också att i morron kommer jag att åka till jobbet, jag kommer att förtsätta knapra mina värktabletter, eventuellt kanske jag går med på ett av min doktors erbjudande nästa gång jag går dit för att få nya recept men det ligger i framtiden och det är inte nu.
I detta nu står det 2-1 till Finnarna i tjej os hockeyn och min strupe törstar efter the.
Kommentarer
Trackback
