doloresgarcia

Jag förstod nog aldrig dig.
Aldrig varför du någonsin trodde mig.
För allt ja sa, alla löften jag gav.
Dom var fel, det var inte jag.

Kommer du ihåg när vi satt vid hevet en dag?
Och jag sa: En dag kommer allt bli bra.
Minns du vad jag sa?
När jag lovade dig världen den dan.

Jag hade fel, det var aldrig sant.
Jag trodde jag kunde rädda dig, ta dig bort från allt.
Jag hade fel, för jag ville inte förstå.
Att du och jag var döda, döda båda två.